Författare Ämne: Älvestorp Nora Gyttorp (Rena fängelset)  (läst 11602 gånger)

elanen

  • Nykomling
  • *
  • Antal inlägg: 5
Älvestorp Nora Gyttorp (Rena fängelset)
« skrivet: 6 maj 2006 kl. 22:30:29 »
Såg att nån skrivit in om Älvestorp. Undrar om det gäller samma Älvestorp i Nora som jag var på. Där det skrivs som om det vore en koloni av bästa sort. Jag hamnade där när jag var runt 11 år. Nånstans 1963-64. Gick i Magelungsskolan i Farsta (Stockholm). Var inte nåt vidare motiverad att plugga. Var oftast nere vid sjön Magelungen och fiskade i stället. Det berodde på dålig motivation hemifrån. Och att min farsa slog både mig och min syrra för minsta småsak.
Kan inte påstå att hemmet var nån trygg uppehållsplats. När så en psykolog i skolan talade med min morsa. Om att det vore bra om jag kom i väg till ett skolhem. Så gick hon med på det. När det egentliga feler var hemma. En otrygg miljö. Men hur många föräldrar säger som det är. Ett eget misslyckat äktenskap är ju inget att stå upp för. Nä då offrar man sonen. Skolhem ja kyss mig. Ungdomvårdskola var nog det rätta namnet. Har inga ljusa minnen alls. Är nog mer som skräck. Ett stort område med gamla hus. Som en gammal kasern. Uppmärkta med A,B,C,D,E. Ser allt framför hur det såg ut än i dag.
Allt var givakt, ingen empati alls.
Det som slog mig direkt när jag kom. Var nervositen och gråten i sängarna på nätterna. Fanns aldrig något leende och skratt.
Ofta så rymde det ungdomar. Men dom fångades snart in och bestraffades. Jag försökte skriva brev där det stod att jag vantrivdes. Men det blev refuserat. Fick bara skriva att jag trivdes. Lyckades få min mamma att skicka ett paket med godis. Jag var den enda i hela det huset som fick ett paket. Men innehållet blev snabbt uppätet av dom andra sugna undomarna.
Min morsa fick reda på av mig hur det hade varit. Och då sa hon att det var det dummaste hon gjort i hela sitt liv.
Efter Älvestorp blev jag en helt annan människa. Nervös och tappade mycket av den grabb jag var innan. Tappade tilltron till vuxna.
Fick ännu mer problem i skolan. Hamnade i OBS, blev mobbad och det blev allmänt struligt. Började dricka, knarka, sniffas, och kriminella handlingar. Träffade en tjej vid 20 årsåldern och fick en son. Skilde oss efter nåt år efter giftemål. Söp under år ungefär. Hon kom på besök med barnet och jag skämdes. Ville inte att barnet skulle gå samma öde som jag själv till mötes.
Så vi flyttade ihop igen och jag minskade ner på drickandet.
Nu vid ålders höst är spriten ett minne blott. Och grabben bor stor som han är hemma och jobbar.
Livet har ändå haft en mening. Och man har ändå haft nytta att hjälpa andra. Som hamnat i elände med olika problem.
Vill härmed påvisa att det samhälle som vill hjälpa. Mer oftare förstör än gör nytta. Undrar om nån annan från Älvestorp finns här från den tiden. Skulle vara kul att höra hur det gått. MVH Gunnar Jansson.

Annette

  • Nykomling
  • *
  • Antal inlägg: 23
Olika upplevelser kan ändå leda till samtal
« Svar #1 skrivet: 14 juni 2006 kl. 15:41:32 »
Hej,

Jag var på Älvestorp Skolhem 1963 och känner inte igen det du skriver. Det låter som två helt skilda hem vi pratar om. Jag var 8 år när jag kom dit och 9 när jag for tillbaka hem.

Jag vill inte ta ifrån dig din upplevelse av hemmet, men jag hade det rätt så bra där. Ja, det låg nära Nora, det minns jag eftersom de tog mig dit när jag fick ont i öronen.

Mamma sa att jag skulle dit för mina allergiers skull, men det var väl som vanligt att hon ville ha barnpassning. Jag slängdes än hit och än dit. Jag hade inga problem med skolan.

Om jag säger några saker så säg om du känner igen dem. Det fanns lite dåliga saker också, men också en hel del bra. Tar nu upp några dåliga.

När vi barn skulle ringa hem satt en tant bredvid och stickade. I själva verket höll hon koll på vad vi sa i telefon. En gång hade jag sagt fel saker och fick en uppläxning. Breven fick vi inte skicka direkt utan var tvungna att lägga oigenklistrade så att personalen kunde läsa igen dem först. En gång fick en flicka där veta att hennes brev brunnit i öppna brasan för att det var så elakt mot personalen.

Vi gick jättelånga promenader och det var mycket utelek. Skolan hade fler årskurser i en klass. Tror jag gick i tvåan. Personalen läste mina brev hemifrån för jag kunde inte läsa dem skrivna med driven skrivstil.

Det fanns massor av spel på hemmet och ja, jag trivdes där. Kanske hade jag det värre hemma eller så var vi på olika avdelningar. Det jag älskade där var all utevistelse från morgon till kväll. Vi idrottade en hel del. Vilken avdelning jag var på förstod jag nog inte då jag var bara åtta när jag kom dit.

Hoppas vi kan samtala med respekt för varandras olikheter.

Annette

  • Nykomling
  • *
  • Antal inlägg: 23
Minnen
« Svar #2 skrivet: 14 juni 2006 kl. 15:53:24 »
Hej igen,

Det slog mig att du skrev att du fick ditt självförtroende förstört på Älvestorp. För mig var det tvärtom. Det var första gången någon lyssnade på mig. Barnen sa åt mig att stå på mig. Det var jag inte van vid. Mamma var som en hel karl. Det gick inte att säga ifrån för då vankades bestraffningar i mängd. Det var först när jag bröt ihop och gråtande sa förlåt och allt är mitt fel som jag fick vara ifred.

Jag minns en gång hemma hur jag sitter på golvet när jag var runt 4-5 och mamma drillar mig som en generalmajor. Jag skulle säga tack, snälla, söta, fina, rara mamma och se ut som om jag menade det. Och den här gången jag minns så höll hon på ända till jag storgrät. På Älvestorp vågade jag äntligen ha en mening om något.

Annette

  • Nykomling
  • *
  • Antal inlägg: 23
kärlek i hemmet
« Svar #3 skrivet: 14 juni 2006 kl. 15:58:31 »
Usch, jag skriver i omgångar och kort ungefär som om jag inte hade rätt att ta plats på sidan. Jag tror du som skrev om Älvestorp kom från ett bra hem jämfört med mitt. Det låter som att det ändå fanns kärlek. Tänka sig att din mamma brydde sig om hur du hade haft det. Lyckliga dig. Försök att se det positiva i det. Fast jag förstår att det andra var jobbigt.

elanen

  • Nykomling
  • *
  • Antal inlägg: 5
Älvestorp Nora Gyttorp (Rena fängelset)
« Svar #4 skrivet: 16 augusti 2006 kl. 22:57:59 »
Anette, skolhem är lika med ungdomshem. Så inte är det nån vanlig skola. Utan mer åt fängelsehållet. Om man tycker att det är bättre än sin hemmiljö är det rätt ruskigt må jag säga.
Om du såg programmet om förlorad barndom så är det exakt likadant som när jag var där.
Och då är det ju inte nån gulkantad lillvaro som jag haft. Grät som ett barn när programmet tog slut.
Fick tröst av son och sambo.
Att bli sviken av samhället är det värsta.
Ska nu försöka få tag på mina papper och se vad dom diktat ihop för skit.
Har haft med sociala myndigheter och det var det dummaste jag gjort nån gång. Falskare människor får man leta efter. Stalin människor av bästa sort florerade där och kanske även idag. Jag tror att du inte såg det du ville se eller så har du som mej en mörk bild av Älvestorp. MVH Gunnar Jansson.

Annette

  • Nykomling
  • *
  • Antal inlägg: 23
Centralhemmet var värre än Älvestorp
« Svar #5 skrivet: 14 september 2006 kl. 11:31:51 »
Hej Ellanen,

Jag förstår att du är upprörd, men för mig var Älvestorp en förbättring. Kadaverdisciplinen där var inget jämfört med hemma. Personlalen läste mina brev hem och vi kunde bli bestraffade. Det var som vanligt. Mormor läste min dagbok hemma. Och klagade på vad jag skrivit i den. Och bestraffningarna hemma var mycket värre.

Jag tror du haft det jättebra i ditt föräldrahem om du tyckte Älvestorp var hemskt. Var glad för det. Kan du inte vara det? Det skulle jag ha varit.

På Älvestorp fick jag gå i skolan och vara mycket ute i naturen. Maten var bra och vi hade spel som vi fick spela.

Då skulle du ha varit på Centralhemmet. Där var för jävligt. Dagliga matbestraffningar för minsta lilla. Ingen frukost. Magen skrek och jag gick på svält. Jag blev av med mensen och slutade växa där. Stryk i slutna rum, hot om uppfostringsanstalt och bilkörningar i avskräckande syfte. Ständiga inlåsningar och nedpsykningar. Dessutom gjorde de sitt bästa för att hindra oss gå i skolan.

elanen

  • Nykomling
  • *
  • Antal inlägg: 5
Älvestorp Nora Gyttorp (Rena fängelset)
« Svar #6 skrivet: 7 januari 2007 kl. 11:59:59 »
Det lät inget vidare. Hade det inte nåt vidare hemma. Farsan spöade syrran och mig för minsta lilla. Tappade man gaffeln på golvet vid matbordet kom knytnäven fram. Farsan hade ju boxats. Men att då bestraffas en gång till och hamna på dårhuset Älvestorp var ju inte bättre.
Fanns ju som du skriver ännu värre och hemskare ställen. Och det är ju sjukt i sig självt att det bara har funnits sådana ställen för små barn i folkhemmet. MVH Gunnar Jansson.

kronis

  • Nykomling
  • *
  • Antal inlägg: 6
SV: Älvestorp Nora Gyttorp (Rena fängelset)
« Svar #7 skrivet: 11 november 2007 kl. 00:44:37 »
Menar du Centralhemmet på Kungsholmen?

MorgaineFallen

  • Nykomling
  • *
  • Antal inlägg: 2
SV: Älvestorp Nora Gyttorp (Rena fängelset)
« Svar #8 skrivet: 19 april 2009 kl. 08:42:25 »
Jag bodde på Älvestorp, som ligger vid Nora/ Grythyttan, 80-81. När jag först kom dit, och fick veckopengar, kläder regelbindet trodde jag att jag hamnat i himlen.
  Såhär i efterhand, känner jag att personalen var likgiltig. Det var mkt fler killar än tjejer och killarna gjorde vad dom ville med oss så fort personalen var i något annat hus och fikade etc.

  Men jag undrar ofta vad det blev av alla!

          M

Annette

  • Nykomling
  • *
  • Antal inlägg: 23
SV: Älvestorp Nora Gyttorp (Rena fängelset)
« Svar #9 skrivet: 10 november 2009 kl. 19:13:55 »
Jag har fått ny information om Älvestorp som hette Älvestorp koloniskola. Före 1975 drevs stället av Stockholms Folkskolor medan det drevs av Sankt Örjans skolor efter 1975. Barnhemmet låg nära Hällefors, ett naturskönt område inom Örebro kommun. Det går att söka på Stockholms stadsarkiv under St. Örjans arkiv för dem som var där senare.

Den verksamhet som bedrevs efter 1975 tycks ha mer varit av ungdomshem eller liknande medan den tidigare verksamheten mer var ett skolhem för mindre barn. Därför blir det olika uppfattning om hemmet. Det drevs även kolloniverksamhet där, men det är inte det jag syftar på. Det var före 1975 jag var där när stockholms Folkskolor drev stället. Det verkar svårt att finna arkivpapper från den tiden.

kronis

  • Nykomling
  • *
  • Antal inlägg: 6
SV: Älvestorp Nora Gyttorp (Rena fängelset)
« Svar #10 skrivet: 8 februari 2012 kl. 22:15:55 »
Hallå!
Känner inte igen mig i det du skriver, jag stortrivdes på Älvestorp.
Tror att det var runt 1965-1968 jag var där, både vintertid som sommar.
Jag bodde på i B-huset och hade det riktigt bra under alla mina vistelser där.
Jag kommer mycket väl ihåg äppelknyckarbrallorna som jag tyckte att det var helt ok att knalla omkring i.
Jag tillbringade under sommaren mycket tid på den lilla fotbollsplanen.
Var också med i min första och sista skidtävling på Älvestorp, binningen gick sönder och jag kom tvärsist.
Minnerna är många men bara härliga.
//Robban Kronlund född 1958

falcen58

  • Nykomling
  • *
  • Antal inlägg: 1
SV: Älvestorp Nora Gyttorp (Rena fängelset)
« Svar #11 skrivet: 26 juli 2013 kl. 21:40:57 »
Vill bara säga att en del är ute och far hej vilt med var dom har varit hehe. Älvstorp låg i Nora Gyttorp. Koloniskolan Älvestorp låg 1 mil söder om Grythyttan. Ska man få rätt uppfattning om ett ställe, måste man veta vilket man pratar om. Bara en synpunkt i debatten. Ni som varit på Koloniskolan Älvestorp kan hitta min sida på följande adress: https://www.facebook.com/KoloniskolanElvestorp

Ha det gott alla

Tony Falcenclou (Karlsson